Jag vet inte hur jag ska få ihop mitt liv. Allt som har hänt på sista tiden har tagit hårt på mej. Alla telefonsamtal, alla möten, bråk med skolan. Jag känner att det blivit för mkt av allting. Jag är inte mer en människa jag oxå. Jag har oxå känslor och behov men de får alltid sättas åt sidan för andra. Tänk om någon kunde ta hand om mej en endaste gång... jobbigt att försöka vara stark hela tiden. Sätter mitt sista hopp till läkaren nu den 15 December. Hoppas att hon kan hjälpa mej, blir väl en samtalskontakt igen :( Jobbigt men jag vet att det hjälper. Snart jul oxå och ingen vet vart vi ska fira den, vem ska fira med vem.... stressande. Om jag fick bestämma vill jag vara hemma i år med min familj. Jobbigt och åka iväg varje år och stå och diska för hand en STOR disk för över 10 personer. Blir ju en hel del disk med alla smårätter, varmrätter, efterätter m m Skulle faktiskt vara skönt att slippa allt detta i år. För är vi hemma blir vi bara 5 personer och här finns en diskmaskin =)

Känner mej helt slutkörd... var tvungen att vara hemma idag för jag har inte sovit ordentligt på 2 nätter. Får ju ingen medicin av min läkare för hon vägrar och skriva ut sömntabletter eller insomningstabletter. Sover man inte på första eller andra natten så sover man garanterat tredje natten. Javisst men hur ska man klara av att jobba 1:a och 2:a dan då???? Konstigt sätt att resonera på tycker jag.

Jag mycket gnäll från mej idag men kände att jag ville få ur mej än att gräva ner sig ännu mer. Måste försöka få energi till helgen för då ska vi hjälpa min mamma och flytta. Sen blir det väl och hjälpa till med flyttstädet :( Tänk om hon eller vi haft pengar då skulle jag ha lejt bort skiten....

Imorn är jag ledig, och då ska jag försöka få iväg Sebban till skolan. Är INTE lätt att få iväg han nu när det är så mkt tjafs på skolan. Försöker att övertala han att det inte är så långt kvar till jullovet.

Idag ringde AF och berättade att jag fått förlängt på Samhall i 6 månader till. Mina arbetskamrater var nöjda med mej och ville ha mej kvar. Något positivt i allt elände. Synd bara att just jobbet ska bli lidande för att jag har så rörigt runt omkring mej.

Nu ska jag ta det lugnt innan det är dags att försöka natta Sebban. Brukar ju ta upp till 3 timmar. Tänk om han ngn gång skulle våga ligga själv. Kommer väl hända ngn gång iaf, även om det ser långsökt ut nu.